Born To Be Somebody - Chapter 18

Previous: Han kysste mig. Först stelnade jag till, men så fort jag förstod vad som hände, kysste jag honom tillbaka. Ååh, vad jag hade längtat efter denna stunden.

Det var ett sådant där magiskt ögonblick, när ingeting annat spelar någon roll, när man liksom svävar över marken, och har en känsla av att man kan klara vad som helst.

 

Våra läppar skiljdes åt, och vi stod med pannorna mot varandra och såg in i varandras ögon.

- Du har ingen aning om hur länge jag har velat göra det där, sa Justin och log.

________________________________________________________
Jag gick omkring hemma, visslade och sjöng konstant i flera dagar efter kyssen. Jag var vansinnigt kär i världens sötaste kille. Han fick mig alltid på bra humör, och jag smälte bara av att titta på honom.
Både mamma och pappa hade börjat titta konstigt på mig när jag sjöng hela tiden under dagarna som gick, men dom hade inte sagt något i alla fall.
Jag och Justin hade bestämt att vi skulle ses på söndagen. Jag räknade dagarna! Just nu: 3 dagar.
Jag och Melissa satt på mitt rum och målade naglarna. Doften av det knallrosa nagellacket var enorm, så jag var gick tvärs över rummet för att öppna fönstret. När jag öppnade fönstret möttes jag av den varma, kvava sommarluften och log för mig själv. Det var sommarlov. Jag hörde musik spelas från ett fönster mitt emot. Jag försökte höra vad det var, men innan jag hade kommit fram till saken började Melissa sjunga.
- Det är Justin som sjunger! sa hon och log.
Jag lyssnade efter igen, och nu hördes det tydligt att det var Baby som spelades. Jag log. Justin verkade finnas överallt.
Jag gick tillbaka till min säng och satte mig bredvid Melissa igen. Jag skulle just börja berätta om vad jag och Justin hade gjort, men jag hejdade mig. Det kanske inte var så bra om det kom ut? Jag visste inte, så det var nog bäst att inte säga något. Precis då hördes en hög smäll från undervåningen. Jag hoppade högt, och Melissa spillde ut nagellack i sängen.
- Vad fan var det? viskade jag.
- Jag har ingen aning, sa Melissa förskräckt.
Pappa var på en resa med jobbet, och mamma skulle vara i Miami hela veckan med sina kompisar. Det kunde alltså inte vara någon av dem som hade varit där nere...
Jag reste mig upp och öppnade försiktigt dörren. Jag stack ut huvudet för att kolla om någon var där, men det var tomt. Jag tog ett djupt andetag, öppnade dörren på vid gavel och klev utanför. Det var knäpptyst i huset. Vi kanske bara hade inbillat oss?
Hjärtat slog så hårt att jag trodde att det skulle hoppa ur bröstet på mig, men jag fortsatte ändå ner för trappan ner till köket. Melissa var alldeles bakom mig.
Jag andades knappt, jag var rädd att någon skulle höra oss då. Om det nu var någon i huset.
Väl nere i köket vågade vi andas ut. Vi kunde inte se någon, och det enda stället människan skulle kunna vara på var i hallen eller mammas och pappas sovrum. Men det skulle nog inte höras ändå dit om vi andades i alla fall.
- Kan du inte smyga upp och hämta kameran? viskade jag till Melissa. Om det är någon och det händer oss något så kan vi ju ha filmat det i alla fall så att de kan få tag på gärningsmannen.
Melissa nickade, och smög tillbaka upp för trappan. I samma ögonblick som jag inte kunde se henne längre ångrade jag mig djupt. Jag var ensam med en eventuell.. någonting, vad människan nu var. Mördare, kidnappare, våldtäcktsman? Jag sköt undan tankarna och gick sakta, sakta bort mot hallen.
När jag stack fram huvudet i dörröppning trodde jag att mitt hjärta skulle stanna. Hallen var en enda röra. Alla jackor låg på golvet, skor låg huller om buller, och mitt i rummet fanns anledningen till smällen. En pistol. Det kändes som att mitt hjärta skulle sluta slå, på riktigt. Det var någon i huset.
Precis då hördes ett högt skrik från övervåningen.
__________________________________________________________
Förlåt för världshistoriens sämsta uppdatering! Och dessutom ett ganska kort kapitel.. Men spännande? :D Nu jag lov, så nu borde uppdateringen bli bättre! Och snälla ni, skicka iväg en kommentar innan ni går? Det värmer! Puss på er!

Kommentarer
Postat av: mattepatte

ooh scaaryyy... kommer aldrig kunna sova nu ju :S haha <3

2011-04-17 @ 00:52:15
Postat av: Frida

OMG det där lät läskigt :o Ooooh no nu måste jag ju veta vad som händer! XD snälla mer? Typ... Nu? :D

2011-04-17 @ 11:43:53
Postat av: sofia

OOOOOMMMMMGGGGG!!!!!!!! MELISSA FÅR INTE DÖ!!!! det var hon som skrek va? :( NEEEEEJ fyyyy vad läskigt, sååååå bra meeeeeeeeer!

2011-04-17 @ 13:41:43
Postat av: Anonym

MERMERMER så jälva bra skrivet!!!!

2011-04-17 @ 13:44:24
Postat av: Anonym

omg fan a läskigt! :O

2011-04-17 @ 14:36:39
Postat av: becka

ohhh, creeepy!

2011-04-17 @ 15:23:10
Postat av: gissa ? ;p

(y) meejjaja

2011-04-17 @ 19:30:13
URL: http://stylebyjojo.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0