Born To Be Somebody - Chapter 10

Nu var såg hon inte alls särskilt ledsen ut längre, utan mer som om hon var glad för min skull. Hon var verkligen en riktigt bra kompis Till och med när hennes största idol ville träffa MIG, var hon glad för min skull. Jag fick lite tårar i ögonen.
- Vad är du ledsen för? sa Melissa bestört.
- Jag är inte ledsen, sa jag och torkade en tår som hade runnit ner för min kind.
- Vad är det då? frågade hon.
- Jag är bara så glad för att jag har en sån underbar kompis.
Previous: Nu var såg hon inte alls särskilt ledsen ut längre, utan mer som om hon var glad för min skull. Hon var verkligen en riktigt bra kompis Till och med när hennes största idol ville träffa MIG, var hon glad för min skull. Jag fick lite tårar i ögonen.
- Vad är du ledsen för? sa Melissa bestört.
- Jag är inte ledsen, sa jag och torkade en tår som hade runnit ner för min kind.
- Vad är det då? frågade hon.
- Jag är bara så glad för att jag har en sån underbar kompis.
-----------------------------------------------------------------------------------

Vi satt uppe länge och pratade om kvällen som gått. Ju mer vi pratade, desto svårare blev det att sluta. Tillslut var klockan nästan fyra.
- Ska vi sova? sa jag och gäspade.
- Klockan är fyra, så ja, sa Melissa och gäspade stort hon med.
Vi sa godnatt och släckte lampan. Jag somnade med en gång.
-
Jag vaknade med ett ryck. Det var som att jag visste att jag sovit bort hela dagen. Jag vände mig om och såg att klockan var kvart i två. Jag suckade. Varför skulle vi alltid sova så länge att vi knappt hann göra något på dagarna?
- Mel? Klockan är kvart i två, sa jag och ruskade lite på henne.
Hon gnydde lite, men sedan satte hon sig yrvaket upp.
- Skojar du med mig?! sa hon och flög upp ur sängen.
- Nej, sa jag.
- Jävlar! Jag har typ aldrig sovit så länge! Vi kommer aldrig hinna göra något roligt nu, sa hon.
- Jodå.. Vi kan väl gå till stranden eller nåt? föreslog jag.
- Bra idé! Det är aldrig för sent för lite sol och bad, svarade hon.
Vi gick ner och vräkte i oss en stor brunch bestående av ägg, bacon, massor av mackor och en hel del onyttigheter som vi inte behöver nämna. På bordet låg en lapp från mamma och pappa:
-
"Hejsan tjejer! Vi har åkt till mormor och morfar, vi kommer hem lite senare idag, eventuellt ikväll. Det finns mat i kylen, annars kan ni ju beställa pizza. Puss!"

- Skönt, då slipper vi dom, sa jag och skrattade.
När vi var färdiga ställde vi ner allt i diskmaskinen och gick upp till mitt rum igen. Vi satte på oss bikini, och sedan började kläddilemmat.
- Kan jag låna nåt av dig? sa Melissa och öppnade garderoben. Känner inte för att ha samma kläder som igår.
Jag nickade och gick dit jag med. Efter mycket om och men valde jag en fin vit klänning, och Melissa shorts och en tunika. Vi gick ner i köket och packade ner lite saft och bullar i en korg och sedan gick vi ut.
- Ska vi gå eller cykla? sa Melissa.
- Cykla! sa jag. Du får skjutsa mig.
- Okej då, sa hon och skrattade.
Vi satte oss på cykeln och Melissa började trampa. Vi sjöng glatt på I'm yours hela vägen till stranden. Det var liksom våran sommarlåt, även fast den var jättegammal.
Efter ungefär en kvarts cykeltur var vi framme. Vi låste fast min cykel vid en stolpe och bredde sedan ut våra handdukar i sanden. Solen stekte verkligen idag med. Det märktes att sommaren var här. Tänk att det bara var 3 dagar tills vi slutade skolan! Vi skulle sluta på tisdag. Jag log av bara tanken på sommarlov.
Vi drog av oss kläderna och lade oss på handdukarna.
När vi hade solat ett bra tag märkte jag hur Melissa drog i mig.
- Kom så badar vi! Jag dör nästan av värmeslag, sa hon.
- Jaaa, herregud vad varmt det är! utbrast jag och reste mig upp.
Vi sprang ner mot vattnet och hoppade i. Jag blev förvånad. Det var faktiskt ganska varmt! Vi simmade långt ut från stranden, till en liten flytbrygga som låg mitt ute i vattnet. Vi drog oss upp på den och satt med fötterna i vattnet, och bara njöt av sommaren. Plötsligt hörde vi hur det plaskade till bakom oss. Vi vände oss om för att se vad det hade varit, men det var inget där. Konstigt. Sedan hände det igen. Den här gången började det bli lite läskigt faktiskt.
Plötsligt kände jag hur något tog tag i mina fötter och började dra mig ner i vattnet. Melissa flög upp på bryggan och höll i mig för allt vad hon var värd. Men det släppte inte. Jag började gråta. Vad fan var det här?! Då dök ett glatt ansikte upp ur vattnet. Det var Chaz.
- CHAZ FÖR I HELVETE!!! skrek jag och hoppade på honom i vattnet.
När han kom upp till ytan igen gapskrattade han.
- Du gör aldrig om det där igen, okej? sa jag argt.
- Ta det lugnt! sa han, men fortsatte skratta.
Efter ett tag började även jag fnissa lite, det var ganska töntigt att jag hade trott på fullt allvar att det var något slags havsmonster som försökte döda mig.
- Hur visste ni att vi var här? frågade jag när vi hade slutat skratta.
- Vi såg er på stranden, så vi följde efter, sa han och flinade.
- Jaså, ni är äkta stalkers ni? sa jag och skrattade.
Han nickade stolt.
- Vart är dom andra då? sa jag.
Precis då kände jag hur något stort och slemmigt svepte längs mitt ben.
- Men vad fan? Justin, Ryan kom upp! sa jag.
Nu blev jag arg igen.
- Vadå? sa Chaz förvånat och pekade bakom mig.
Jag tittade bak på flytbryggan. Justin, Ryan och Melissa satt alla tre på den.
--------------------------------------------------------------------------
To be continued... Hahaha. Vad var det i vattnet? :O Lite läskigt...
Kommentera gärna, jag skulle bli jätteglad! :)

Kommentarer
Postat av: Anonym

omg omg omg so exciting,mera mera mera!!

2011-03-22 @ 14:15:15
Postat av: fia

Gaaash vad bra!!! :D

2011-03-22 @ 14:47:37
Postat av: Svarten97

Oooooo O.o

2011-03-22 @ 15:20:14
URL: http://Svarten97.devote.se
Postat av: becka

meja meja!

2011-03-22 @ 16:23:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0